I helgen har jag ägnat mig åt något som kanske kan kallas skogsvårdsbränning. Det är ett experiment som jag mest gör för skojs skull.

Jag har valt ut några tallar där jag eldat längst ner mot stammen på ena sidan. Syften är att skapa en skada på stammen så att barken kolat. Skadan dödar inte trädet utan leder till långsammare tillväxt vilket ger tätare årsringar och ökad inlagring av tjära, vilket därmed ger ett virke av högre kvalitet när trädet sen avverkas. Skadan på träden läker med tiden genom att bark från sidan växer in över det skadare området. Kolad bark gynnar också vissa lavarter som bara kan växa på brandskadade träd.

Nu är det ju så att tallar på Holmön, som planterades på 1950-talet, har haft en låg tillväxt jämfört med tallar på fastlandet. Det kan medföra att effekten av eldbehandlingen inte blir så tydlig. Vi får se hur det utvecklas med tiden.

Ett liknade projekt drivs av Länsstyrelsen i större skala i Bjuröklubbs naturreservat. Där har tallarna tillväxt varit avsevärt högre än på Holmön. Där kommer många fler träd att behandlas på samma sätt, främst för att gynna de lav-arter som bara växer på brandskadade tallar.