Presentation av en förstudie genomförd med stöd från Europeiska landsbygdsprogrammet 2014-2020 och Umeå kommun.

Välkommen till Holmön. Ett litet och levande samhälle på en ö i Norra Kvarken med en starkt säsongsbetonad tillvaro. Här pågår ett arbete för att utveckla öns servicelösningar.

En gång i månaden har Holmöborna samlats på Prästgården mitt i byn för att äta soppa, umgås samt diskutera öns framtid och utvecklingen av service. Verktygen har varit de klassiska: post-it-lappar, blädderblock och diskussioner i smågrupper. Alla har varit välkomna att delta, och intresset har många gånger varit större än antalet stolar.

Traditionellt har Holmöborna livnärt sig på jordbruk, fiske och jakt. Fram till och med 1973 var Holmön en egen kommun, om än Sveriges till invånarantalet minsta. Numera är Holmön en del av Umeå kommun, och räknas som en småort med sina 63 (2019) folkbokförda invånare. Som mest har över 400 personer (1930-talet) varit folkbokförda på ön, och här har bland annat funnits skola, äldreboende och ungdomsgård. Som på många andra mindre orter har mycket av denna service försvunnit.

Åsa Engman är född och uppvuxen på ön, och har gått i byns skola. På 80-talet flyttade hon och hennes man tillbaka till Holmön efter att ha studerat i Umeå, och tog över familjens jordbruk. Under en period hade hon Västerbottens största fårfarm på ön, med hela 109 avelstackor. Idag sköter hon öns sophantering, och när Åsa blickar framåt är hon positiv, och hoppas att Holmön återigen ska kunna ha skola, äldreomsorg och flera företag.

MED GEMENSAMMA KRAFTER

Eftersom Holmön ligger mitt i havet, har byborna en lång historia av att göra saker själva. Engagemanget är stort, och det finns många föreningar. Att vara engagerad i flera föreningar är ingen ovanlighet. Hamnföreningen, Hembygdsföreningen, Båtmuseets Vänner, Holmöaffärens ekonomiska förening, Samfälligheten, och Sågföreningen är bara några exempel på hur samhället till stor del upprätthålls av de boende själva.

När Holmön upphörde vara egen kommun saknades ett forum där Holmöborna kunde göra sina röster hörda. I slutet av 70-talet var Birgitta Fritzdotter och Ulla Löfgren med och startade det som i dag är Holmöns Hembygdsförening, som från början bildades just för att driva och påverka utvecklingen på Holmön. Sedan dess har deras föreningsengagemang bara fortsatt. Och än i dag är föreningar och ideellt engagemang en viktig del för att samhället ska fungera.

SAMHÄLLE OCH SERVICE

För att arbetet i föreningar, organisationer och företag ska fungera, behöver också de grundläggande funktionerna i samhället fungera. Mat behöver handlas, bilen behöver tankas och post och paket och läkemedel behöver hämtas ut. Utan denna grundläggande service blir det svårt att fortsätta bo och verka på en ö. I utvecklingsarbetet som nu inletts på Holmön är det precis de här sakerna som står i fokus: de tjänster som brukar sammanfattas som kommersiell service. Många servicefunktioner finns redan, men behovet av att utveckla den kommersiella servicen är stort.

För att bättre förstå hur den kommersiella servicen hänger ihop med Holmön som samhälle har vi skapat en modell. I centrum av modellen finns Holmöns Lanthandel, som är ett viktigt nav för öns servicelösningar. Här säljs livsmedel och dagligvaror, men lanthandeln sköter också flera ombudsverksamheter.

Runt Holmöns Lanthandel kretsar andra delar av samhället, beskrivna som cirklar. Det cirkulära symboliserar att varje del av samhället måste utvecklas hållbart. Hållbarhet, såväl vad gäller människa, planet och ekonomi, är centralt för att utvecklingen ska vara värd att genomföra.

Den yttre cirkeln motsvarar ökat vistelseunderlag. Vistelseunderlag är ett begrepp vi tagit fram själva. Tanken är att vistelseunderlaget ska inkludera alla personer som vistas på Holmön, och inte enbart öns folkbokförda. För att få fram vistelseunderlaget räknar vi först ut hur många som vistas på ön under varje vecka på året, och sedan hur många bofasta det motsvarar.

Under en vecka i juli blir till exempel varje dagsturist omräknad till en sjundedel, eftersom turisten bara är på plats under en dag den veckan. Det behövs alltså sju dagsturister på samma vecka, för att motsvara en fastboende. Efter att ha studerat hur vistelsevanorna på Holmön ser ut, har vi fått fram en tydlig kurva över hur vistelseunderlaget förändras över året. I juli motsvarar vistelseunderlaget 530 bofasta personer.

Deltidsboende och turister är minst lika viktiga för att samhället ska fungera, men blir osynliga när man bara tittar på antalet folkbokförda. Vistelseunderlaget är ett bättre verktyg för att beskriva befolkningen, hur många som bidrar till och tar del av service samt hur många som förväntas spendera pengar och efterfråga service.

Vill du läsa mer om vistelseunderlag och ekonomi på Holmön? Fördjupa dig i dokumentet Lokalekonomisk analys Holmön.

HOLMÖNS LANTHANDEL – NAVET I HAVET

På Holmöns lanthandel säljs livsmedel och dagligvaror, men butiken är också ombud för Apotek, Systembolag, bibliotek och post. Här finns också en liten farmartank med bensin, men grundregeln är att alla måste ta med sitt eget drivmedel i dunkar från fastlandet.

Holmöns Lanthandel ägs av holmöborna själva, genom föreningen HolmöAffären Ekonomisk Förening, HAEF. Föreningens medlemmar hjälps åt att med städa, packa upp varor, sitta i kassan, etc. Tack vare de ideella insatserna kan lanthandeln hålla öppet alla dagar året runt.

Under sommaren är det öppet från morgon till kväll, och under vinterhalvåret är butiken öppen varje dag i anslutning till färjornas ankomst. Jorik Otterbjörk är föreståndare för Holmöns lanthandel, och ensam heltidsanställd. Han sökte och fick jobbet för sex år sedan, och flyttade ut till ön. Jorik tycker att utvecklingen på Holmön de senaste åren varit positiv.

En vanlig arbetsdag börjar ofta i hamnen, när morgonfärjan anländer och har med sig varor till lanthandeln. Under lågsäsong kan det handla om att styra av enstaka varuvagnar för hand. Under sommarens högsäsong behövs ofta flera händer som hjälps åt med att lasta vagnar, flak och kartonger in i lanthandelns skåpbil. Lanthandelns grupp på facebook används för att tillkalla extra hjälp de dagar varuleveranserna är stora. Skåpbilen rullar upp mot lanthandeln, och volontärerna promenerar efter. Någon kanske måste avvika för den här gången, någon annan dyker upp lagom till att lasta av. För nu ska alla varor upp på hyllorna, och det är bra om det går fort: så inte glassen hinner smälta, och så att det mesta är klart innan det är dags att öppna.

BALANS MELLAN TURISM OCH BOENDE

Turister och sommargäster är viktiga för ekonomin för alla verksamheter på ön. En tur med holmöfärjan till Sveriges soligaste ö är en populär dagsutflykt. Men det finns mer att uppleva än vad som ryms på en dag, och då finns möjligheter till övernattning på något av öns vandrarhem. Vårt eget begrepp, vistelseunderlag, ger ett högre värde för varje dag en person vistas på ön. Det gynnar alltså hela samhället om besöksnäringen kan locka fler turister att övernatta.

Joar Sandström driver vandrarhemmet STF Stora Fjäderägg, ett populärt besöksmål på en mindre ö strax nordost om Holmön. På huvudön Holmön finns flera vandrarhem. Ett av dem är Berguddens fyrvaktarbostäder, som drivs av Josefin Lämås. Både Josefin och Joar ser möjligheter i att utveckla turistnäringen, men på ett hållbart sätt som inte exploaterar Holmöns unika natur- och kulturlandskap.

Inom turistbranschen pratar man ibland om balansen mellan när turism är “närande eller tärande”. Under 2019 genomfördes en studie på Norska ön Traena, som fick rubriken Tålegrensen for turisme. Här angav 45% av tillfrågade turister att de valt att besöka den avlägsna fiskeön Traena som turistmål, just för att det är en plats som är oexploaterad och oförstörd av turism. Det resonemanget går också att överföra till Holmön, som också är uppskattad för sin unika natur- och kulturmiljö. Tar vi tillvara det unika med vår plats, kan vi möjliggöra för fler att ta del av den pärla som är Holmön, samtidigt som vi bevarar istället för exploaterar platsen.

Klippor, hav och himmel. Holmöns natur är mycket vacker.

Genom att stärka den kommersiella servicen på Holmön, blir det förstås enklare att som turist planera sitt besök till Holmön. Eller snarare, det behöver inte planeras lika mycket alls, när det mesta går att lösa på plats.

BEDRIVA VERKSAMHET PÅ HOLMÖN

Besöksnäringen är viktig, men det är inte i första hand för turisternas skull utvecklingsarbetet sker. Det är för Holmöbornas egen skull, för möjligheten att fortsätta leva, bo och verka här. Umeå kommun och Holmöborna tog tillsammans fram ett strategidokument för Holmöns utveckling, som kommunen antog 2013. I det dokumentet slår man fast att det ska gå att leva, bo och verka på Holmön.

Flera som bor på Holmön driver egna verksamheter. Någon stor arbetsgivare finns inte, så det är eget företagande och egen drivkraft som gäller. Särskilt för företag är det viktigt att servicen i samhället fungerar.

Berth Tegström är född och uppvuxen på Holmön, och driver en entreprenadfirma som gör olika typer av anläggningsarbeten. Det kan vara att gräva brunnar, diken, markberedning, allt som går att göra med grävare. Han är van vid att allt tar längre tid på Holmön, och att själv vara den som ordnar med allt från reservdelar till drivmedel.

En mer pålitlig och välfungerande logistik skulle underlätta mycket, inte bara för Berth utan för alla företagare på ön. De som redan driver företag på Holmön vet också att det är problematiskt att skicka och ta emot paketförsändelser. Det är endast Postnord som levererar paket till och från Holmön, de kommersiella aktörerna levererar inte paket till Holmön överhuvudtaget. De paket som skickas aviseras tyvärr på ett felaktigt sätt, och det är svårt att veta om paketet kommer att dyka upp eller bli kvar på närmsta utlämningsställe på fastlandet. Paket kan ”försvinna” i flera dagar på den korta sträckan mellan Holmön och fastlandet.

Med bättre service skulle sannolikt fler våga starta företag. I en enkätundersökning anger 43% av de som svarat att de vill kunna driva verksamhet på Holmön. Det som upplevs som hinder är främst osäkerheten kring logistik, och att bredband saknas. Störst är intresset för att jobba med något som inte är platsberoende (distansarbete), därefter är vård och omsorg, jordbruk och matförädling, och turism populära. Redan under förstudieperioden har ett odlingsnätverk bildats, för att möjliggöra för fler att odla i större skala, och kunna leverera vissa grönsaker till lanthandeln.

BO PÅ HOLMÖN

Går det att verka, går det också att bo. Umeå kommun och Holmöborna har tillsammans satt upp det långsiktiga målet att bli 100 bofasta på ön. Viljan att flytta till Holmön finns. I vår enkätundersökning svarade 29% att de skulle vilja bo på Holmön. Av dem angav drygt hälften svaret “Ja, men jag tror inte det skulle vara möjligt.” De hinder som angavs är osäker arbetspendling, avsaknad av förskola, skola och bredband. För de som inte redan har tillgång till bostad, är utmaningen än större.

Kristina Burén och Hillevi Fransson fick chans att hyra en fritidsbostad som stod tom över vinterhalvåret. När de åtta månaderna var över, kunde de inte lämna Holmön. Det sociala livet där alla hjälps åt och umgås och den överväldigande naturen fick dem att leta efter en permanent bostad. Men bostäder på Holmön är inget som dyker upp så ofta på marknaden. Och särskilt inte för den som vill hyra. Efter att ha lagt ut krokar och frågat runt, fann de till slut ett hus att flytta in i.

En större inventering av vilka bostäder som finns tillgängliga att hyra under hela eller delar av året skulle underlätta för de som vill prova på att bo på Holmön. Att ta steget att köpa eller till och med bygga nytt, blir lättare om man först fått lära känna platsen.

Att bygga nytt är heller inte det enklaste. Vattentillgången på Holmön är begränsad, och nya anslutningar till vattennätet får inte göras. Att inte få ansluta till vattnet sätter stopp för mångas byggdrömmar. För det är ju inte säkert att man hittar drickbart vatten, om man provar att borra egen brunn.

VARSAM UTVECKLING AV HOLMÖN

Möjligheterna att utveckla Holmön är stora, och efter den förstudie som vi nu genomfört (september 2019 – juli 2020) vet vi också vad det är som behöver göras.

Det har varit viktigt att alla som velat har haft möjlighet att delta och få chans att komma till tals. Alla röster har vägts in, från byalunchernas post-it-lappar, till insamlade enkätsvar och spontana tillrop på byn samt via e-post. Tillsammans har vi kommit fram till saker som ska göras, och samlat dem i en handlingsplan.

För att skapa ordning bland alla idéer till utveckling, har vi valt att sortera dem efter hur stora insatser som krävs. Föreslagna åtgärder har delats in i tre steg.

De olika stegen visar hur mycket vi faktiskt kan genomföra. Istället för att fastna vid de problem som är svåra att lösa vill vi istället fokusera på vad vi kan göra själva. Genom att snabbt skapa och tillvarata engagemang ser vi att förändring är möjlig, vilket bidrar till en positiv kraft i samhället. Att lösa de enklare problemen skapar också bättre förutsättningar för att ta tag i de större utmaningarna.

Vi är övertygade om att något av det mest effektiva vi kan göra för att påverka, är just att börja arbeta med åtgärderna på steg 1 och 2. Att påverka myndigheter och politiker för att kunna nå steg 3 blir långt mycket enklare om vi redan hunnit en bit på vägen. Det arbete vi själva lägger ned visar vilket levande samhälle Holmön är och bidrar till ett ökat underlag för den samhällsservice vi har behov av.

Redan under arbetets gång med att ta fram denna handlingsplan, började vi genomföra aktiviteter på steg 1 och steg 2-nivå. Vi såg nämligen inget skäl att vänta, och det är spännande att saker händer.

Vi vet nu vad som behöver göras, och har kommit fram till det tillsammans, en post-it lapp i taget. Målet är nu att handlingsplanens alla åtgärder ska vara genomförda till år 2030. För att lyckas behöver alla vi på Holmön ta ett gemensamt ansvar. Det gör vi genom HUF, Holmöns Utvecklingsforum, som samlar öns alla aktörer.

Att förstudien är färdig innebär att det stora arbetat börjar nu, nämligen att förverkliga våra idéer och visioner!

Det här ska vi göra! Läs vidare i dokumentet Handlingsplan för varsam utveckling av Holmön 2020-2030.

Läs mer om vårt nya begrepp vistelseunderlag och om ekonomin på Holmön i dokumentet Lokalekonomisk analys Holmön.

 Tillsammans med Umeå kommun togs en strategi fram för Holmön, som beslutades om 2013. Läs gärna dokumentet Holmön- Umeås utpost i Kvarken, Strategier för framtiden.

EU_Umea_vitbakgrund

Förstudien har genomförts med stöd från EU och Umeå kommun.

Holmöns Utvecklingsforum 2020-01-11
Foto: Alexandra Ellis
Rörlig bild: Stefan Edlund Produktion AB