![\"\"](\"http:\/\/www.holmon.se\/olle-nygren\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2022\/12\/vegomeat.jpg\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\nI studien har en forskargrupp analyserat 44 k\u00f6ttsubstitut, som s\u00e4ljs i svenska butiker. Produkterna var framf\u00f6r allt tillverkade av soja- och \u00e4rtprotein, men \u00e4ven av den fermenterade sojaprodukten tempeh samt av mykoproteiner, det vill s\u00e4ga proteiner fr\u00e5n svamp.<\/p>\n\n\n\n
Generellt var kroppens upptag av j\u00e4rn och zink v\u00e4ldigt l\u00e5gt. Det beror p\u00e5 att dessa k\u00f6ttsubstitut inneh\u00e5ller h\u00f6ga halter av fytat, ett \u00e4mne som h\u00e4mmar upptaget av mineraler i kroppen. Fytat \u00e4r saltjonen av fytinsyra,\u00a0som \u00e4r en\u00a0organisk\u00a0fosforf\u00f6rening. Fytinsyra \u00e4r den huvudsakliga lagringsformen f\u00f6r\u00a0fosfat\u00a0och\u00a0katjoner\u00a0i m\u00e5nga v\u00e4xter. Vid fysiologiskt\u00a0pH\u00a0(6-7) f\u00f6rekommer molekylen i jonform som\u00a0fytat\u00a0och har sex negativt laddade fosfatgrupper.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 grund av sin kemiska struktur bildar fytatjonen\u00a0kelat, som \u00e4r en typ av kemiska komplex, med\u00a0metallkatjoner.\u00a0Fytat \u00e4r d\u00e4rigenom en absorptionsh\u00e4mmande faktor som bland annat p\u00e5verkar upptaget av mineral\u00e4mnen, som\u00a0kalcium,\u00a0j\u00e4rn,\u00a0zink\u00a0och\u00a0magnesium.\u00a0Fytinsyra f\u00f6rekommer i baljv\u00e4xter, spannm\u00e5l, gr\u00f6nsaker\u00a0och\u00a0n\u00f6tter\u00a0samt fr\u00f6n av\u00a0oljev\u00e4xter. Fytinsyra \u00e5terfinns bland annat i fullkornsmj\u00f6l eftersom det finns i\u00a0skaldelarna\u00a0p\u00e5 spannm\u00e5lsk\u00e4rnan, som anv\u00e4nds vid tillverkning av fullkornsprodukter. Fytinsyrans h\u00e4mmande effekter i tarmen kan minskas genom surdegsj\u00e4snining och annan fermentering, eftersom\u00a0j\u00e4st\u00a0och j\u00e4stsvampar har ett\u00a0enzym, fytas, som bryter ner fytinsyran.<\/p>\n\n\n\n
Djur producerar inte fytas, men bakterierna i tarmen hos\u00a0idisslare\u00a0g\u00f6r det och idisslarna p\u00e5verkas d\u00e4rf\u00f6r inte, till skillnad fr\u00e5n \u00f6vriga djur som saknar en s\u00e5dan bakterieflora, t ex m\u00e4nniskan.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Fytat som allts\u00e5 finns naturligt i b\u00f6nor och spannm\u00e5l och ansamlas n\u00e4r proteiner utvinns f\u00f6r att anv\u00e4ndas i k\u00f6ttsubstitut. I mag-tarmkanalen, d\u00e4r upptaget av mineraler sker, bildar fytat ol\u00f6sliga f\u00f6reningar med livsn\u00f6dv\u00e4ndiga mineraler, framf\u00f6r allt j\u00e4rn och zink. B\u00e5de j\u00e4rn och zink ansamlas ocks\u00e5 i tillverkningsprocessen. D\u00e4rf\u00f6r anges h\u00f6ga halter i produkternas inneh\u00e5llsdeklaration, men mineralerna \u00e4r bundna till fytat och kan inte tas upp och anv\u00e4ndas av kroppen. <\/p>\n\n\n
![\"\"](\"http:\/\/www.holmon.se\/olle-nygren\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2022\/12\/vegokott.jpg\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\nJ\u00e4rnbrist bland kvinnor \u00e4r ett stort problem globalt. I Europa \u00e4r 10\u221232 procent av kvinnor i fertil \u00e5lder drabbade och n\u00e4stan var tredje ton\u00e5rsflicka i h\u00f6gstadiet i Sverige, enligt Livsmedelsverket. Kvinnor \u00e4r ocks\u00e5 den grupp i samh\u00e4llet som i st\u00f6rst utstr\u00e4ckning har g\u00e5tt \u00f6ver till en v\u00e4xtbaserad kost och som \u00e4ter minst andel r\u00f6tt k\u00f6tt, som \u00e4r den viktigaste k\u00e4llan till j\u00e4rn som l\u00e4tt kan tas upp i tarmen.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4xtbaserad mat \u00e4r viktig f\u00f6r en h\u00e5llbar livsmedelsproduktion och det finns en enorm utvecklingspotential f\u00f6r v\u00e4xtbaserade k\u00f6ttsubstitut. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att industrin b\u00f6rjar t\u00e4nka p\u00e5 tillg\u00e4nligheten av n\u00e4ringsv\u00e4rdet i produkterna och anv\u00e4nda och optimera k\u00e4nda processtekniker som fermentering, men \u00e4ven utveckla nya metoder f\u00f6r att \u00f6ka tillg\u00e4ngligheten av olika viktiga n\u00e4rings\u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4lla: https:\/\/www.forskning.se\/2022\/12\/08\/naring-i-vegokott-tas-inte-upp-av-kroppen\/<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu har jag f\u00e5tt \u00e4nnu ett argument f\u00f6r att man ska h\u00e5lla sig till naturliga r\u00e5varor till sin mat. Det \u00e4r intressant att fundera och filosofera \u00f6ver hur olika kanske fr\u00e5n b\u00f6rjan bra id\u00e9er och f\u00f6rs\u00f6k, \u00e4nd\u00e5 kan g\u00e5 helt fel. I en forskningsstudie vid Chalmers har man visat att n\u00e4rings\u00e4mnen i vegetariska k\u00f6ttsubsitut inte … Forts\u00e4tt l\u00e4sa N\u00e4ring i vegok\u00f6tt tas inte upp av kroppen<\/span>