Jag föddes i en
fiskarbondes hem på Holmön. I den bilden från 1930, ser
jag novemberdagens sol ligga vakande lågt över ett vinterland
i vardande. Mor får nån enstaka dags vila efter sin sjätte
förlossning. Mera tillåter inte omständigheterna.
Dopet sker i december samma år. Holmön bär på en
gammal sed, barn ska döpas fortast möjligt eller senast en vecka
efter födseln. Och alla barns ska döpas. Något annat är
otänkbart. Dagen är mycket kylig när far och mor tar mig
till dopgudstjänsten. Men inlindad i filtar når mig inte kölden
och blåsten. Dopvattnet - också det inlindat - tillhör
föräldrarnas skyldighet att föra med sig.
I en anda med många
Gamla- och Nya testamentliga värderingar och de sex åren i
skolan har minnen med både ljust och mörkt skimmer varit följeslagare
genom livet.
Under årstidernas många händelser har skrivandet fyllt
en stor del av mitt livs innehåll. I några böcker har
jag gett min bild av Holmön, dess liv och leverne, mitt och andras.
Även kulturartiklar och kåserier i pressen ingick under många
år i pennfäktandet. När jag nu skriver på ännu
ett projekt med Holmön som bas, måste nog sägas, att det
blir mitt sista. Åren tar faktiskt ut sin rätt och hjärnan
är inte lika minnesvillig och snabb som i yngre år. Men klarar
jag av föresatsen blir Vindar och hav kring Holmön verklighet
2010.
Så här ser min verkslista
ut;
|
